att få må bättre

okej, början till ett nyktrare liv.
Det finns många olika anledningar till varför jag inte vill ha socker i min kropp längre.
Det har åstadkommet ångest, depression, hatkänslor etc.
Det längsta som min "sjukdom" har gått är att jag själv har stoppat fingrarna i halsen och kräkts..
Jag vill inte sätta nån titel för det har jag väll inte rätt till utan diagnos från läkare men jag äter på mina känslor.

När jag har överätit/ missbrukat sockret så blir jag antingen glad eller ledsen, oftast båda.
Flertal gånger har jag varit med om självdestruktiva beteenden och hat mot mig själv.
Det är inte bara jag som har drabbats heller. När jag överäter så blir jag en annan människa, en sämre flickvän, en sämre matte och en sämre vän.

En fest med alkohol och tilltugg gör tyvärr så att min kost spårar ur och jag fortsätter ätandet dagarna efter och det resulterar i ångest och självhat.

Klart jag är sugen på att festa till med alkohol och bara gå lös med en berusning i kroppen.
Men är det värt konsekvenserna?

Min kurator säger att jag kan lära mig att få in en rutin på¨dagen och maten. Och då faller jag inte lika hårt tillbaka om jag nu äter en dessert eller om jag tar några glas.
Men då måste jag få till min rutin innan.

Jag tänker inte skriva JAG SKA ALDRIG MERA ÄTA SOCKER:
jag tänker inte skriva JAG SKA ALDRIG MERA DRICKA ALKOHOL.
För det är till att ljuga.
Men mitt mål är att få en rutin på vardagen, äta en hälsosam Paleo kost som min mage mår bra på och som inte triggar mig.
Sen om det blir fest någon gång i rätt sällskap så tänker jag inte vara för sträng mot mig själv för jag har analyserat klart nu. Jag mår inte bra av det heller.

jag har fina vänner, underbar familj, fina föräldrar.
Om det är någon som förstår det jag skriver just nu så är det ni. Och jag hoppas ni stöttar mig <3